Insecurity will destroy you

Den senaste månaden har inte jag ridit mycket alls, då det har varit mycket i skolan. Men det är inte bara därför heller. Jag känner nämligen ingen glädje av det heller längre. Visst, jag älskar min häst jättemycket och att rida henne. Det är bara så fort jag känner att det inte går bra, vilket är varje gång jag rider, så blir jag så jävla arg på mig själv. Känner mig så dålig och som att jag förstör henne med min dåliga ridning.

Min mamma rider nämligen henne nämligen jättebra, obviously, och då känns det som jag bara förstör allt och är jobbig och ivägen när jag är i stallet. Trivs heller inte så bra i stallet då det bara en massa tanter och vuxna, som jag inte tycker är roliga eller trevliga alls. Jag antar väl att de försöker göra att jag känner mig välkommen, men det känns ändå inte som jag är det. Känns som att så fort jag vänder ryggen till så snackar de om mig att jag är så liten och dålig och inte borde få det ansvar i stallet som jag har.

Suck... Jag vet i bakhuvudet att allt det här bara beror på dåligt självförtroende. Men det känns verkligen som alla skuldkänslor jag känner i stallet, är sanna. Jag behöver känna den lycka när jag rider, som jag gjorde förut. Jag vill känna glädje av den. Av någonting. Just nu är det enda ljuset i min vardag en viss person.

Been there done that! Men då ska du ha en kompis/mamma/yadayada med dig som fokuserar och påpekar allt BRA du gör, så du får in i huvet att du ÄR DUKTIG. Jag vet själv att du ÄR duktig!! Sen ska du inte sätta några krav att du ska lyckas få henne att gå i super form(eller vad du nu ställer för krav) osv utan låt det gå lite halvdant i början för de brukar alltid gå bättre längre fram. Dem här tipsen funkar för mig i alla fall så du kan ju prova! Sen tycker jag de är tex roligare att rida för instruktör så då kan man göra de oftare om man vill eller rida ut mer eller nåt du tycker är kul.. Nu blev den här kommentaren fett lång hihi hoppas du hittar tillbaka "glöden" åh jag låter fett gay haha.... <3